Dopklänning nr 2

I  mitten på maj månad tog jag på mig att sy en dopklänning. Det blev lite bråttom, då dopet skulle äga rum den 1 juni. Men klänningen blev klar i tid och både jag och familjen blev väldigt nöjda. 

Klänningen är sydd i linne.

Dopklänningen föds.

Saxen sätts i tyget... Nu finns det ingen återvändo. Ringer en extra gång för att kolla längd och vikt på "lillkillen". Klipper ut alla delar. Känner mig lite osäker på konstruktionen av kragen, tillkallar min stora förebild... mamma, som med stor säkerhet trollar fram en krage och infodringar. Efter mycket pill och knåp med bl.a. rynktrådar och knapphål är den KLAR.

Jag blev fantastiskt nöjd och jag tror att jag uppfyllde min väns förväntningar. Dopet var otroligt vackert och innehöll precis så mycket tårar som ett bra dop ska :-D

Dopklänning

En god vän till mig kom med en förfråga ,medan hon väntade sitt andra barn, om jag kunde tänka mig att sy barnets dopklänning. Ett fantastiskt erbjudande, som samtidigt gav mig fjärilar i magen. Det är ett stort projekt att genomföra, lite prestationsångest. Man vill ju att allt ska bli perfekt.

Några veckor innan dopet satte vi oss för att gå igenom hur klänningen skulle se ut. Att förmedla en skapelse som bara finns i huvudet är inte lätt. När sömmerskan, i detta fallet jag, dessutom vill ha en skiss på hur det ska se ut förstår jag att det är ännu svårare. Min vän gav mig dock denna bild, tillsammans med ett möster som dock saknade krage, ett fantastiskt linnetyg, tråd, spets, knappar och sidenband.