Saxen sätts i tyget... Nu finns det ingen återvändo. Ringer en extra gång för att kolla längd och vikt på "lillkillen". Klipper ut alla delar. Känner mig lite osäker på konstruktionen av kragen, tillkallar min stora förebild... mamma, som med stor säkerhet trollar fram en krage och infodringar. Efter mycket pill och knåp med bl.a. rynktrådar och knapphål är den KLAR.
Jag blev fantastiskt nöjd och jag tror att jag uppfyllde min väns förväntningar. Dopet var otroligt vackert och innehöll precis så mycket tårar som ett bra dop ska :-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar