Kan det bli för många?

Ytterligare en väska... Kan man göra för många? Jag tror inte det. Det är ju bara såååå roligt. Denna har som bilden visar två fickor inuti.

Muddbralla.

Det sägs ju att skomakarens barn har de sämsta skorna.... Tänkte att Viggen inte skulle falla under samma princip. Tyvärr har dessa byxor försvunnit spårlöst. I mitt enfald trodde jag att de skulle dyka upp igen, men nu har det gått flera veckor och inga byxor har dykt upp :( Nåväl de var ganska stora så än har de tid på sig att komma fram....

Doppresent!

I samband med att jag bloggade om dopklänningen borde jag ha kommit ihåg att lägga in även denna bild. Den lille gossen fick ett U.K.M set i present. Vet faktiskt inte om han hunnit använda det. Får kanske be mamman i fråga att kommentera detta vid tillfälle.

Miljökasse

Har tyckt länge att jag handlar för mycket plastpåsar. Undrar hur mycket pengar jag lägger på plastpåsar varje år. Gjorde därför slag i saken och sydde en "miljökasse". Har en sån där ful urtvättad sak som det står Änglamark på sedan förut. Den är praktisk men ack vad jag tycker att den är ful. Med en ny "snyggare" miljökasse blev det betydligt roligare att sticka iväg och handla! Dessutom fick jag ju möjlighet att sy FLEEEEERA......

Regnbågsmössa

Mössan används inte av mig, även om den faktiskt passade. Viggen och en av hans vänner har varsin av denna modell.
Mönster: Ett egenknåpat.

Material: Tunn bomullsjersey från Stoff och Stil

En annan modell.

Oj, oj, oj vad det är roligt att sy väskor!

Dagisväskor i barnstorlek.

Eftersom Viggen så flitigt använder sin "dagisväska" till att bära omkring på bilar eller lego eller vad som faller honom in, tänkte jag att jag borde nog sy någr fler i barnformat.

Fler förkläden

Några fler förkläden har det blivit. Det rosarutiga gjordes lite större än ursprungsmönstret, bara för att prova.

Ett första förkläde.

Den 10/2 -09 fick jag ett infall att prova sy ett barnförkläde. Ville att det skulle vara reglerbart runt nacken, då jag vet att det kan vara svårt att få det att hänga i rätt höjd på barnets bröst, utan att näst intill riva loss öronen på de stackars liven. Knytband runt nacken kändes inte heller som ett alternativ då det oftast är bråttom när det ska bakas eller målas. Detta är resultatet.

Mönster: Helt eget.

Material: Kraftigt bomullstyg från IKEA.

Bäst: Att jag tycker att möstret blev perfekt, direkt.

En klar favorit.

Denna väska är helt klart en av mina stora favoriter. Att döma av reaktioner i min omgivning, är det fler än jag som gillar cerise och orange tillsammans.

Material: Tyg från IKEA

Glädje: Att se den färdig!!

Nytt: En liten tryckknapp för att kunna stänga till den lite.

Ja, det har ju blivit några fler dagisväskor.

Material: Kraftiga bomullstyger från IKEA

Några fler...

Några fler väskor som kom till under ungefär samma tid som de förra. Det vill säga någon gång i mitten på januari i år.

De första väskorna.

Inspirerades av Knåpmodern och hennes numera välkända "dagisväska". Kände att jag inte var så förtjust i att bandkanta, så jag tog helt enkelt och vändsydde väskorna istället.



Mönster: Eget med inspiration av Knåpmodern.



Material: Gamla bomullstyger som jag inte tidigare haft användning för.



Bäst: Att de är så roliga att sy, och enkla.



Sämst: Inget!



Till nästa gång: Kommer att i fortsättningen att välja kraftigare tyger. Åtminstone till antingen yttertyg eller foder.

Dopklänningen föds.

Saxen sätts i tyget... Nu finns det ingen återvändo. Ringer en extra gång för att kolla längd och vikt på "lillkillen". Klipper ut alla delar. Känner mig lite osäker på konstruktionen av kragen, tillkallar min stora förebild... mamma, som med stor säkerhet trollar fram en krage och infodringar. Efter mycket pill och knåp med bl.a. rynktrådar och knapphål är den KLAR.

Jag blev fantastiskt nöjd och jag tror att jag uppfyllde min väns förväntningar. Dopet var otroligt vackert och innehöll precis så mycket tårar som ett bra dop ska :-D

Dopklänning

En god vän till mig kom med en förfråga ,medan hon väntade sitt andra barn, om jag kunde tänka mig att sy barnets dopklänning. Ett fantastiskt erbjudande, som samtidigt gav mig fjärilar i magen. Det är ett stort projekt att genomföra, lite prestationsångest. Man vill ju att allt ska bli perfekt.

Några veckor innan dopet satte vi oss för att gå igenom hur klänningen skulle se ut. Att förmedla en skapelse som bara finns i huvudet är inte lätt. När sömmerskan, i detta fallet jag, dessutom vill ha en skiss på hur det ska se ut förstår jag att det är ännu svårare. Min vän gav mig dock denna bild, tillsammans med ett möster som dock saknade krage, ett fantastiskt linnetyg, tråd, spets, knappar och sidenband.